Pontus Lindberg

Efter, som det känns, hur många hårda veckor som helst så är det nu dags för nedtrappning inför Ironman Mallorca! Äntligen. Jag är glad att jag tog mig igenom det hela – nu är det bara att hoppas att jag inte är så nertränad att jag inte hinner få full effekt av toppningen. Men det ska nog gå bra…

Tolv dagar kvar idag. Det är ett intressant startfält med några riktiga toppnamn. Just nu känns det som att vad som helst kan hända, men målet är såklart en pallplacering.

Min cykel trilskas lite, men reservdelar är på väg från CykelCity, så det ska nog gå att få ihop den också innan start. =)

Sambon är bortrest så jag har fått ansvaret att utfordra fyra hästar i ett par dagar. Men det är tur att hon har dem så att jag kan vara borta många träningstimmar utan ett alltför dåligt samvete.

Det blir inte lika mycket träning nu som inför Kalmar men det är så när man börjat arbeta. Dessutom har jag börjat rektorsutbildningen och det märks att det var några år sedan jag satt i skolbänken. Nu är studierna bara på 20% och man är iväg på några internat under året så det är inte så mycket att sitta i skolbänken.

Har redan börjat fundera på nya mål till nästa år men det tar vi senare…

Hästskötare

Har nu bokat allt för Florida Iron Man som går den 1/11. Det kommer bli en bra avslutning på säsongen för min del. Hela familjen åker i väg och det ska bli riktigt kul. Så nu är det bara hålla fokus fram till dess och njuta av att finvädret hänger i! I söndags blev det 3h cykel på Ekerö följt av 1h löpning runt söder.
Är riktigt imponerad av POCs nya aerohjälm Octal Aero som verkligen sitter skönt och är väldigt lätt!

IMG_0700.JPG

Pontus Lindberg

Min nästa tävling är Ironman Mallorca.

Det var ett tag under sommaren oklart vad jag skulle köra för nästa tävling, då planen egentligen var EM i Almere, och jag inte kunde få tag på ansvariga på triathlonförbundet i semestertider för att diskutera en ändring av planen.

Så småningom blev det dock klart att att jag får köra IM Mallorca. Det finns ju för första gången en möjlighet att köra en Ironman på hemmaplan – vilket är så himla mycket enklare än att hålla på och resa till en ny ort, reka banor, bo på hotell, och inte bli mätt på grund av för små restaurangportioner med mera. (Eftersom jag äter som en blåval på strövtåg från Atlanten till Stilla havet så får jag ofta äta mer än en rätt på restaurang om jag inte ska gå hungrig därifrån – klart obra med tanke på den inte enorma inkomst man har som idrottsman.)

Speciellt efter debaclet med de franska flygledarstrejkerna och min ofrivilliga utforskning av alla skrymslen och vrår på Palma flygplats är jag väldigt glad att jag slipper resa. Dessutom har jag alla möjligheter att provköra tävlingsbanorna.

Det ska bli mycket roligt att tävla här! Tävlingen går för första gången, och kommer nog att bli av en av de hårdare Ironmantävlingarna som finns på grund av den backiga banan.

Håll en tumme för mig den 27 september är ni snälla!

Emma Graaf

Än tryter inte motivationen för att träna. Vädret i Jämtland har hittills varit fantastiskt och även om temperaturen kryper ned under nätterna, värmer solen gott på dagarna. Hösten är lite av en favoritårstid och finns det något bättre än att ge sig ut i krispig luft och springa i skogen?

Tre veckor hårdträning är igång inför IM Barcelona och kroppen känns toppen. Ikväll är det dags att känna på lite puls (OBS ej optimalt att köra en tävling så här tätt inpå en Ironman) då Östersunds Triathlonklubb bjuder in till Klubbmästerskap på sprintdistans.

Jag är visserligen inte med i klubben men är en ”hang-around” och tackar inte nej till att hänga en kväll med likasinnade. Då vattentemperaturen är blygsam, får vi se hur många deltagare vi blir. Hoppas kunna utmana grabbarna lite iallafall, om inte med fysik så med fetaste utrustningen från Cykelcity, Fusion och Saucony;). Banan är inte att leka med, även då det ”bara” är en sprint. Vattnet är kallt, cyklingen är minst sagt kuperad och löpningen består av skogsbilväg, grus och en jädra massa uppför och utför. En utmaning med andra ord;)!

För er som har off-season tipsar jag om att ta er upp till Jämtland och spring lite på fjället. Det är otroligt vackert och rogivande. Och hälsa gärna på mig i Östersund på vägen upp!

Höstlöpning på Åreskutan-för kropp och själ

Höstlöpning på Åreskutan-för kropp och själ

 

Bonk!!

I helgen körde jag första längre cykelpasset efter tävlingen i Kalmar. Benen kändes underbara i 3 timmar…. sedan blev det totalstopp!! Efter en obeskrivligt vidrig halvtimme hem så rensades kylskåpet….. Är pizza förbjudet??

IMG_0685.JPG

Pontus Lindberg

Efter kraschen för ett tag sen har jag återhämtat mig bra.

Redan dagen efter sprang jag lite försiktigt, vilket kanske var lite väl optimistiskt med en ordentligt mörbultat kropp. Det gjorde lite ont minst sagt.

Jag var mest orolig för en ordentlig lårkaka, som egentligen inte gjorde speciellt ont, men som hotade att börja rinna neråt så småningom. Det råkade jag ut för förra året, och det var det som sabbade mitt lopp i Ironman Kalmar 2013.

Nu försvann lårkakan som tur var snabbt, och det visade sig istället att det var ett revben som var det största hotet mot kvalitetsträning. I en veckas tid fick jag köra klart begränsat med simning och ingen fart över huvud taget. Men nu är jag tillbaks med fart i bassängen igen!

Så skönt!

Krasch!

Pontus Lindberg

Ni som följer mig på Twitter har sett att jag kraschade ganska ordentligt för någon vecka sen. Jag körde utför i bergen här på Mallorca, och mötte en bil som kom i mitt körfält. Det fanns då två alternativ:

1. Krascha med bilen.

2. Krascha in i en stenmur.

3. Köra utför ett stup.

Jag valde nummer två, och hade en fantastisk tur. Det hade kunnat gå hur illa som helst, men nu kom jag undan med skrapsår, blåmärken, lårkaka,  ett skadat revben och en lite blod. Puh!

Trasigt ben

Skrapat ben, trasig sändare till effektmätare och punkterat framhjul.

Tyvärr gick det inte lika bra för min hoj. Resultatet där blev ett punkterat framhjul, en trasig Zipp 404-bakfälg, förstörd effektmätare, och trasig styrlinda. Jag hade samma morgon som jag kraschade tejpat om mitt styre med en väldig massa tejp eftersom styrlindan flera gånger glidit iväg. Den tejpen var nu helt sönderskuren av de vassa naturstenarna i muren, men styret klarade sig. Min högra cykelsko dog också lite grand. Spännet är trasigt och det är en djup reva i kolfibret. Det kan man tänka sig hur ont det hade gjort om den revan istället var på mig…

Efter lite översyn av mig själv, tvätt av sår medelst Powerbar IsoActive (fungerade förvånansvärt bra) och koll av materielen började jag gå barfota nerför berget. Jag blev efter ett tag räddad av en före detta cyklist som körde mig till taxistationen för en resa på 10 mil hem. Snöpligt slut på en bra bergstur, men man får vara glad att det gick så bra som det gick!

Som tur är så har jag Sveriges bästa cykelaffär som hjälper mig, så nya prylar är på väg med post från CykelCity! Stort tack!

Träffade Gotlands tidningar igår som är en av de två morgontidningar vi har på ön. En av fördelarna med att bo på en liten ort är att det man gör uppmärksammas av lokalpressen. Ibland får man höra av sig till dem med resultat men ibland hör de av sig och vill göra något reportage. Kul att få lite uppmärksamhet för det man gör.

Sprang blodomloppet idag och det kändes som en liten nystart för den träning som skall göras fram till Hawaii. Måste erkänna att det har varit segt efter Kalmar.

GT 4

//Marcus

George Bjälkemo

Min målsättning de senaste åren har varit att som en av få i Sverige etablera mig internationellt som specialist på medeldistans, s.k. halv ironman. Att jag nu tagits ut för att på just den distansen representera Sverige på ETU EM, Challenge Paguera-Mallorca, är därför ett enormt steg i min karriär. Blod, svett och tårar har betalat sig. Riktigt kul att distansen också  får den uppmärksamhet som den förtjänar.

Tävlingen är den 18 oktober och förberedelserna är i fullgång. Bland annat innebär det att jag kommer att gå ner ytterligare i arbetstid, från 80 till 60%. Det medför givetvis ytterligare träning men samtidigt också för att få tillräckligt med tid för återhämtning. Träningsmässigt kommer jag bl.a. ha ett redcord pass till i veckan på Access Rehab utöver  det jag redan har. Tanken är att nu hinna inte bara att hålla mig hel utan även bygga grenspecifik styrka för framtiden.

Bara goda nyheter alltså bortsett från att jag med anledning av detta valt att inte köra Tenson Tjörn Triathlon i helgen. Tråkigt då det är en av mina absoluta favorittävlingar men troligtvis ett bra beslut. Ni som ändå ska dit, lycka till och kör hårt!