Emma Graaf

I tisdags plåtades jag och teamkompis Jonas för POCs nya cykelkollektion Road AVIP. Jonas har redan bloggat om det men här kommer min version;).

Poc har verkligen lyckats att göra coola, snygga och stilrena kläder för både race och träning. Allt är förpackat i cool men clean design á la POC. Någonting nytt som man inte sett förr, helt enkelt. Vi jobbade mycket med det grafiska. Enkla, raka linjer och det var inte alltid så lätt. Jonas gjorde en bejublade insats och rättade till min fläta och sträckte mina kläder inför varje foto:).

Resultatet av plåtningen kommer i katalogen framöver, fram till dess får man hålla tillgodo med en sneak peak på kläderna från mina instagram-bilder.

 

Ett av cykelställen från POC AVIP Road

POC AVIP i orange

Jonas Pettersson in action

 

Darth Vader-hjälm (POC Tempor) och tempodräkt. Ser snabbt ut va?!

Darth Vader-hjälm (POC Tempor) och tempodräkt. Ser snabbt ut va?!

Snygga linjer med hjälm och fläta;).

I tisdags var jag och Emma hos POC för att fotografera katalogbilder. Var spännande att se nya kollektionen och få ”modella”. Väntade mig inte att jag skulle uppmanas att svanka ;-)
Nästa års kollektion är riktigt fin, med många smarta detaljer. Kul att få samarbeta med riktiga innovatörer!
Stort tack till Argon18 och Fizik som också ställde upp med expressleveranser av cyklar och skor för att få till snygga bilder.
Förhoppningsvis får vi se någon bild i kommande katalog.

IMG_0969.JPG

IMG_1005.JPG

Läs mer

Det här är en favorit med stort F!!
Min MTB från Cannondale, en Scalpel 1 29er. Jag slås varje gång jag kör på den av hur magisk en cykel kan vara…. Låser dämparna och mosar på på grusvägen, känslan är då som en tempocykel (har små tempopinnar på :-) ). Den är snabb, tror helt ärligt jag kör fortare med denna än CX på grusväg. Svänger av vägen och in på stigen med rötter. Det smattrar, låter och slår…. INTE. Bara sitta ned och mata på!! Är svårt att tro på men det är faktiskt sant! Om du får tillfälle pröva inte, du kommer få ett hål i plånboken…..

Nu när vintern kommit till Stockholm har dubbdäcken fått åka på.

IMG_1008.JPG

Pontus Lindberg

Sådär – tillslut är jag online igen.

Vi har blivit av med vårt internet här på Mallis. Och eftersom hela byn är öde och stängd nu på vintern så finns det inte heller några bra internetcafeer att besöka. Nu har vi dock hyrt en bil och tagit oss till nästa by som är lite större. Problemet löst…

Annars tuggar jag på med min rehab för min usla lårbenshals. Det går minst sagt segt… Har inte kört ett vettigt cykelpass sen skadan, och inte ens försökt med ett löppass. Simning går dock, med dolme. Så jag har lyckats gå från mitt livs bästa form till sämsta formen på åtminstone 10 år på ett par månader. Däremot börjar jag bli hyffsta biffig på överkroppen (för att vara mig – ingen fara att jag blir för tung än :)) eftersom jag jobbar på överkroppsstyrkan för simningen under tiden.

Jaja, jag har ju kommit tillbaks från skador snabbt förut, så det ska väl kunna bli något bra av 2015 i alla fall…

Kör hårt!

Det här är verkligen ingen favorit MEN träningseffekten är oslagbar! En hederlig gammal monark 827, i princip outslitlig. Jag fick min gratis när de skulle rusta gymmet på jobbet. ”Du får den bara du tar den här ifrån” lät det. Efter en ny rem, lite fix och trix så har jag det ultimata träningsredskapet när familjen somnat!!
Brukar kombinera med en annan favorit, Power Breathe Plus för att få lite extra tryck i andningen.

En vanlig torsdagskväll när familjen somnat….

IMG_0951-0.JPG

Emma Graaf

Offseason är i full gång för mig. Sista tävlingen för säsongen är gjord och jag har en skön vilovecka med lite annan träning.

Eller skön och skön förresten. Jag gillar inte att vila. Min träning är min medicin och får jag inte min medicin mår jag inte bra. Det här med ”lustbetonad” träning är ett riktigt bullshit.

Tycker det mesta känns jobbigt om jag inte har ett syfte och mål med passet och det är planerat i förväg. Längtar efter struktur och hård träning och att känna att man ligger på gränsen igen. Det är min melodi.

Den här perioden brukar kallas  post Ironman Blues och alla triathleter vet hur det känns när sista tävlingen är gjord och det inte finns något ljus i tunneln. Det är som att sista tävlingen alltid slukar upp den sista energin. Man jobbar ständigt efter ett mål och har struktur på träning, vila, äta och när allt detta plötsligt försvinner, efter tävling, står man där med en enorm tomhet och längtan till att göra det igen. Tiden efteråt brukar vara som ett vakuum där inget känns roligt. Det gäller ändå att försöka ta någon vecka, härda ut och låta kroppen och hjärnan få den vilan den behöver. Lite av Ironman Blues syndromet kan nämligen ha att göra med överträning. Så jag chillar.

Det är känns som man går upp 200 kg på en vecka och man sakta men säkert förvandlas till en säl i kroppen. Ska härda ut den här veckan.

I helgen åker jag till Åre för att prova lite skidor och åka utförs. Sådant har man inte tid med under träningsåret så jag får passa på! Dessutom väntar ett pass med crossfit imorgon eftermiddag och klarar jag mig från skallfraktur och brytna revben så kommer jag nog iallafall få en rejäl träningsvärk efter passet. DET blir skönt!

Bjuder på en snygg cykelbild från tävlingen förra helgen. Gud vad jag längtar tillbaka till Thailand och dessa härliga mejsla-ur-klättringarna!

imageimage

image

 

Tidigt 2014 var det mycket funderingar över cykel, utrustning, kläder och vilka tävlingar skulle det bli? Mario på Cykelcity gjorde ett grymt jobb med att få till allt med utrustningen och jag och Jonas la upp planen för säsongen. Det blev först en vecka i april på Fuerteventura med mycket cykel. Tidigt på säsongen är det alltid oklart hur formen är och det känns väldigt avlägset att köra en Ironman. Men Stockholm matrathon bekräftade att någonstans fanns det en form och att träningen har gett resultat. Sen kom tempocykeln (Argon 18) och det kändes redan från början att det här blir bra.

I slutet av Juni åkte jag till Söderhamn för en sprinttävling och det blev en seger och ett kvitto på att jag var på rätt väg. Därefter var det fullt fokus på Kalmar, årets huvudfokus. Kalmar var en otrolig upplevelse, vilket arrangemang och publiken var suverän. Och att sen resultatet blev bättre än väntat gjorde inte saken sämre. Att dan efter få ta emot Hawaii platsen var en härlig känsla och något jag hoppas få uppleva igen.

Hawaii levde upp till alla förväntningar både som plats och tävling. Men värmen var för mycket för mig och resultatet blev inte riktigt vad jag hoppats på men revansch nästa år…

Vad händer 2015 – Förhoppningsvis lyckas jag kvala till Hawaii igen. Men jag skall även försöka ta mig under 9 timmar i Kalmar. Hur skall detta ske? En viktig del är att samarbetet med Cykelcity fortsätter. All hjälp och support som kommer därifrån är värt mycket. Kommer också att ta hjälp av KJ Danielsson som tränare och hoppas att det kommer hjälpa mig att ta ett steg till. Även under 2015 kommer jag cykla på en Argon 18 hoj men det blir en E-118 och även nästa år blir det POCs grymma hjälmar på huvudet och nya in i teamet blir Fizik med skor och sadlar. En del annat är också på gång men får återkomma med det.

Tänkte dra igång träningen igår efter en tid med ostrukturerad och lustbetonat träning. Men det första som hände är att jag drog på mig ett ryggskott. Men jag tror att det skall gå bra att sitta på cykeln…

GetAttachment På väg till ny ägare, svårt skiljas från någon som varit med på andra sidan jorden.

 

//Marcus

Emma Graaf

Istället för att skriva ännu en race report från Challenge Laguna Phuket över halv Ironmandistans som jag tävlade i söndags så kommer här en redogörelde i Bilder istället:). Om man vill får man läsa lite utförligare på min blogg på Runners World. 

Såhär såg målrakan ut när vi checkade in våra cyklar.

Såhär såg målrakan ut när vi checkade in våra cyklar.

Pre race möte med hela proffsligan och hela 4,5 svenskar i startfältet för proffs. Björn Andersson, Patrik Nilsson, jag (k& Rasmus Henning då som får räknas som halvsvensk). Genomled mötet med nöd å näppe då jag dragit på mig något magvoj som gjorde att jag hade fruktansvärda magkramper. Visste inte här om jag skulle komma till start eller ej....

Pre race möte med hela proffsligan och hela 4 svenskar i startfältet för proffs. Björn Andersson, Patrik Nilsson, jag ( Rasmus Henning då som får räknas som svensk). Genomled mötet med nöd å näppe då jag dragit på mig något magvoj som gjorde att jag hade fruktansvärda magkramper. Visste inte här om jag skulle komma till start eller ej….

Min utstyrsel och planerade energi inför tävlingen, prydligt framlagt dagen innan.

Min utstyrsel och planerade energi inför tävlingen, prydligt framlagt dagen innan.

Morgonrutiner och fortfarande ont i magen (!) hur fan skulle det här gå?!

Morgonrutiner och fortfarande ont i magen (!) hur fan skulle det här gå?!

Liten del av gänget samlat inför start. Fr vä jag, Simon Wahlström, Micke Nelker, Philip Kellin och Patrik Nilsson. Taggade till tusen!

Liten del av gänget samlat inför start. Fr vä jag, Simon Wahlström, Micke Nelker, Philip Kellin och Patrik Nilsson. Taggade till tusen!

Gladast på startlinjen? Väldigt glad över mitt swimmingpool från Orca som satt som ett smäck och gjorde att jag simmade fort!

Gladast på startlinjen? Väldigt glad över mitt swim skin från Orca som satt som ett smäck och gjorde att jag simmade fort!

Mellan havssimningen på 1500 m och den sista delen i Lagunen var det löpning genom en portal på stranden. Här kommer jag upp med vinnaren Melissa Hauschild

Mellan havssimningen på 1500 m och den sista delen i Lagunen var det löpning genom en portal på stranden. Här kommer jag upp med vinnaren Melissa Hauschild hack i häl.

Cyklingen var väldigt omväxlande, innehöll många svängar och småvägar genom byar där luriga hundar och trafikanter väntade på och bredvid vägen, Två avstigningen över en bro och backar mellan 17-22% (det är BRANT) väntade.

Cyklingen var väldigt omväxlande, innehöll många svängar och småvägar genom byar där luriga hundar och trafikanter väntade på och bredvid vägen, Två avstigningen över en bro och backar mellan 17-22% (det är BRANT) väntade. Bästa hejarklacken med många svenskar på plats peppade uppför de jobbiga backarna. Jag tror jag tom ler på bilden (eller grimascherar jag?).

Löpningen gick rätt bra, värmen till trots då vätska fanns varje kilometer. Kändes helt ok, bortsett från vanliga pack-dippen mitt i loppet (måste bli snabbare!).

Löpningen gick rätt bra, värmen till trots då vätska fanns varje kilometer. Kändes helt ok, bortsett från vanliga pace-dippen mitt i loppet (måste bli snabbare!).

Målgång på tävlingen. Svettigt värre och oändligt glad att vara klar med skiten!

I mål på 5:03, fullständigt förnedrad av de ”riktiga” proffsen. En elfteplats blev det men då ska man också ha klart för sig att det var 11 damproffs med. Tack.

Härligt häng vid poolen på vårt hotell Thanyapura Sports Hotel efter tävlingen. Helt fantastisk anläggning som ag verkligen kan rekommendera. Lyx i överflöd och fantastiska träningsmöjligheter!

Härligt häng vid poolen på vårt hotell Thanyapura Sports Hotel efter tävlingen. Helt fantastisk anläggning som jag verkligen kan rekommendera. Lyx i överflöd och fantastiska träningsmöjligheter!

Återhämtningen var toppen. När omgivningarna ser ut såhär är det rätt najs att åka runt halva jordklotet för att tävla! Är så nöjd med min vecka på Thanyapura Sports Hotel och med tävlingen. De båda får högsta betyg från mig! Tävlingen var även den väldigt proffsigt genomförd, underbara funktionärer med koll på läget, vänliga och hjälpsamma och man kände sig så sjukt väl omhändertagen både på anläggningen och tävlingen. Åk till Thailand och träna! Jag rekommenderar!

Återhämtningen var toppen. När omgivningarna ser ut såhär är det rätt najs att åka runt halva jordklotet för att tävla! Är så nöjd med min vecka på Thanyapura Sports Hotel och med tävlingen. De båda får högsta betyg från mig! Tävlingen var även den väldigt proffsigt genomförd, underbara funktionärer med koll på läget, vänliga och hjälpsamma och man kände sig så sjukt väl omhändertagen både på anläggningen och tävlingen. Åk till Thailand och träna! Jag rekommenderar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi har ju alla våra favoritprylar när det kommer till träning, allt från favorithjulen i karbon till de där de där knähöga ullstrumporna. Jag tänkte fram till jul gå igenom mina 10 favoriter som gör min träning roligare/enklare/effektivare.

Så här års är en av mina absoluta favoriter min egen sol….. Jag tänker såklart på min pannlampa/cykellampa! Utan en riktigt bra lampa blir det omöjligt att slappna av och kunna köra fort i skogen. Kommer i håg när Silva 478 var kungen bland lampor och den körde jag riktigt länge med. Numera kör jag med en lampa från Hope. Modellen heter R8 och är överlägsen det mesta jag testat, går inte att jämföra med tex Magicshine eller billiga Kinalampor. Den är lite för stor på huvudet vid löpning men funkar riktigt bra vid skidåkning. Den sitter på laddning nu inför kvällens pass på Mtb.

IMG_0001.JPG

Emma Graaf

Imorgon bär det av till Thailand för en veckas träning och en tävling i sol och värme. Tävlingen är Challenge Laguna Phuket som går över halva Ironmandistansen. Med mig har jag ett glatt träningsgäng och coach Björn Andersson och Rasmus Henning som också ska tävla. Ska bli hur kul som helst!

 

Cykelbanan verkar vara ett vidrigt spektakel med många branta stigningar och speedwayinriktning nedför. Ska bli spännande  att se om kroppen kan prestera i värmen och på den tuffa cykelbanan. Simningen är utan våtdräkt, det ska bli skönt att slippa den, och kul få testa nya swimskinnet från Orca. Verkar snabbt!

 

Så såg kaoset ut när vi packade:

image